Salems Filmstudio Nostalgia - Föredrag om Åke Söderblom

Ja, hej igen ! Filmen vi ska se i kväll heter numera
"Kyss Henne" men är också känd under andra titlar.
Efter premiären, som ägde rum på biografen Spegeln i Stockholm den 17 maj 1940, kallade man den först "Åke i toppform", som man då ansåg vara en förbättring av titeln under inspelningen, då man hade kallat den "Diskretion hederssak". Än märkligare är det att det på filmmanusets första sida stod "Kyss mig godnatt". År 1973 och 1974 visades filmen i svensk TV. Likaså år 1993. Vid ett tillfälle hade tydligen något ljushuvud på TV döpt om den till "Klackarna i taket".

Nåväl, "Kyss henne" spelades in under mars månad och första hälften av april år 1940. Det vill säga under den dystra tid då andra världskriget rasade. Minns att vi i Sverige fruktade att det skulle gå för oss på samma sätt som i broderländerna Danmark och Norge, som hade invaderats av tyskarna den 9 april 1940. En tröst i eländet var att det 1939 gjorts 34 svenska långfilmer och år 1940 gjordes 35 stycken. Under de kommande krigsåren bättrades de sifforna på till genomsnittliga dryga 40 om året. Bion var ju det svenska folkets billigaste tillflyktsort undan verkligheten och krigets fasor.

I landet fanns då långt över 2 000 biografer. Antalet kulminerade för övrigt under mitten av 50-talet, just vid Televisionens entré, då lilla Sverige hade Europarekord per capita med 2 500 biosalonger. Men det var en parentes.

Filmen "Kyss henne" spelades till största delen in i Svensk Filmindustris ateljéer i Filmstaden uti Råsunda. Huvudroller i filmen har Åke Söderblom, Thor Modéen, Annalisa Ericson och John Botvid. Regissör var Weyler Hildebrand, som också svarade för manuset tillsammans med Torsten Lundqvist. Det dansas och sjungs en hel del i filmen. För musiken svarade huvudsakligen kompositören Jules Sylvain, som i verkligheten var döpt till Stig Axel Hansson. Åke Söderblom skrev tillsammans med signaturen "Jokern", Nils Perne, texten till melodin "Madmoiselle" samt skrev sedan på egen hand texten till låtarna "På vårat kontor" och den mest ihågkomna visan "Vi har så mycket att säga varandra".

Åke Söderblom, som var född 1910 och alltså 30 år när filmen spelades in hade nu klivit upp till toppen av sin filmiska karriär, som omspänner tiden från 1933 till hans död 1965. År 1940 gör han hela fem filmroller. Året därpå lika många. 1942 nöjer han sig med fyra. Man skall komma ihåg att Åke under den här tiden också ofta framträdde med fältteatern för att muntra upp våra beredskapspojkar, som låg här och där "Någonstans i Sverige". Åke var fältdepåföreståmdare för divisionen i Karlstad. Dessutom spelade han revy, bland annat på Södran i Stockholm. Ett liknande dubbeljobb hade också många av de andra skådespelarna i filmen. Thor Modéen drog ner applådåskor på Södran i Stockholm och sedan på Stora teatern i Göteborg det här året. Det medförde att man ofta måste nattfilma eller ta scener tidigt på morgonen, då folk med vanliga jobb normalt brukar sussa, vilket säkert var oerhört ansträngande för de agerande och kunde medföra både skilsmässor och alkoholmissbruk.

I filmen spelar Åke Söderblom en stormrik bankir som försöker införa lite extra trivsel på sitt kontor. Efter en del förvecklingar blir han kär i en balettflicka, Lisa Larsson spelad av Annalisa Ericson. Fröken Larsson har just fått sparken från en teater som drivs av den bankrutt-mässige direktören Gravander, som tillsammans med sin kamrer, spelad av John Botvid, har all möda i världen att hålla björnarna från teatern.
Mer berättar jag inte om handlingen.
Thor Modéen i Gravanders roll ger en fullkomligt lysande uppvisning av hela
sitt register av skådespeleri, ömsom lismande mot tilltänkta mecenater, ömsom argt frustande mot sin kamrer och mot den övriga personalen på teatern.

Thor Modéen, som nu var 42 år gammal, hade faktiskt börjat sin karriär som mer eller mindre självlärd dansare och sångcharmör i Göteborg. Trots att han nu vägde över hundra kilo kunde han fortfarande röra sig förbluffande smidigt över scengolven. Åke Söderblom hade ingen egentlig dansutbildning. Enligt hans gode vän under många år, koreografen och skådespelaren med mera, Egon Larsson, kunde han inte dansa alls. Men Åke var en hejare på att imitera och lärde sig lätt de steg han behövde för att klara en roll. Mästerfotografen Gunnar Fischer, som kom att gifta sig med Åkes lillasyster Gull, har berättat för mig att det var en sannskyldigt nöje att filma med Åke Söderblom.

Ibland markerade kamerafolket scenerna på golvet med kritmärken för att skådespelarna skulle veta exakt var de skulle stå eller gå. Många agerande hamnade ofta ändå utanför dessa märken med risk för att hela scenen sålunda måste tas om. Men det drabbade nästan aldrig Åke Söderblom. Det var liksom att hans fötter exakt kände på sig var de små kryssen fanns. - Han var fullkomligt otrolig med detta, vidimerar Fischer. Under en inspelning hade vi problem med var mikrofonen skulle sättas upp. Då sa Åke: ta hit den bara. Sedan lyckades han dölja miken bakom kroppen, trots att den varken var omfångsrik eller skrymmande.

Filmen "Kyss henne" är just ett praktexempel på Åkes balans och kunnande. I sin bok "Mina sju liv", skriver Annalisa Ericson: "När jag hörde att Thor Modéen och Åke Söderblom skulle medverka svarade jag genast ja till erbjudandet. Hela inspelningen var ett äventyr. Vi roade oss både framför och bakom scenen. Åke Söderblom och Thor Modéen spred en glädje i ateljén som var obeskrivlig." Så långt Annalisa. Jag kan tillägga att Thor Modéen älskade practical jokes och ofta utsatte sina medspelare för pruttkuddar, glas som det inte gick att dricka ur, skedar som gick av på mitten med mera.

En dag frågade Annalisa Ericson regissören Weyler Hildebrand vad hon skulle sjunga i filmen. - Inte fan vet jag, sa Hildebrand. Sylvain får väl tota ihop något på lunchen. Vad Sylvain och Åke Söderblom totade ihop under lunchen på restaurang Stenvillan i Sundbyberg blev just filmens storschlager "Vi har så mycket att säga varandra". Den blev sedan en storsäljare i skivaffärerna med Åke och Annalisa Ericson, som sjöng in den till Arne Hülphers orkester. Annalisa har berättat att Åke Söderblom skrev ner den romantiska texten på baksidan av restaurangens matsedel.

På framsidan rekommenderades prosaiskt och helt utan tillstymme till romantik dagens rätter: "Rårakor med lingon", "Fläsklägg med rotmos" och "Sylta med rödbetor". Allt till mycket överkomliga priser. Det är i denna film Åke och Thor Modéen gör ett fantastiskt dansnummer. Digga Thor när han glider fram, smidig som en panter. De gör bland annat en "kameldans" där Thor har Åke sittande på ryggen som en spejande beduin. Annalisa Ericson erkänner att hon var mycket imponerad av dansen och inte minst av denna scen. Hon hade ju själv gått i Kungliga Operans balettskola och visste vad hon talade om.

För koreografin till danserna svarade den koleriske Sven Aage Larsen och amerikanen Jack Donohue, som för övrigt hade gift sig med Tutta Rolf år 1936. Sven Aage Larsens humör fick några revyflickor en dag känna på när de skulle öva in en dans som serafer. Två av flickorna kom för sent till repetitionen. Det föranledde Larsen att utbrista: - Var är änglarna, de djävlarna ! Med filmen "Kyss henne" fick även Weyler Hildebrand (enligt skriftställaren Kar de Mumma och många av dagens filmexperter många gånger oförtjänt utskälld) här en högst välförtjänt framgång. I Nya Dagligt Allehanda skrev signaturen Kerj: "Ja sannerligen låter det inte otroligt men faktum är inte desto mindre att herrar Hildebrand och Torsten Lundqvist med "Kyss henne" åstadkommit ett svenskt lustspel i operettstil med - ska vi säga - något av internationell färg över sig...".

Några recensenter jämförde faktiskt Åkes högst improviserade steppande med den amerikanske filmentertainern Fred Astaires. "Åke Söderblom är kolsyran i vattenglaset", ansåg signaturen Roderick i Svenska Dagbladet. Än mer beröm blev det för Thor Modéen i Stockholms-Tidningen där signaturen Larz beskrev honom som fenomenal i rollen som "skum och kolerisk revydirektör." Signaturen erinrade sig ett minne från en annan inspelning i Uppsala år 1935, då den store Gösta Ekman senior vid ett tillfälle pekade på Thor Modéen, som satt stilla i ett hörn. Ekman sa: - Ni får inte glömma att vi har en stor komiker ibland oss. Vad man då spelade in i Uppsala gamla teaterlada var filmen "Kungen kommer" i vilken Thor Modéen hade en mindre roll.

Annalisa Ericson var vid det här laget väl etablerad stjärna. "Kyss henne" var hennes sjuttonde svenska långfilm. Det skulle bli ytterligare 35 filmroller mellan alla teater- och revyframträdandena. Annalisa fick här välförtjänt beröm för sin roll som kysstäck ung dam. Signaturen Pege i Aftonbladet skrev: "Hon var stundtals riktigt bra och spelade denna gång inte alltför mycket på sitt utseende, ehuru hon vid ett tillfälle visade så mycket av det som annars blott en badrumsspegel kan beräkna att få se". I "Kyss henne" framträder i mindre roller många andra kända namn som Eric Abrahamsson, Gustaf Lövås, Bellan Roos, Hjördis Petterson med flera.

En hel del rosor fick också den unga Gaby Stenberg, som här gjorde en av sina första större roller, efter debuten år 1938 i Kar de Mumma-filmen "Sigge Nilsson och jag". Det märkliga är att manuset till den här filmen hade en engelsk förebild skriven av två tyskar, Herbert Rosenfeld och F D Adam. De hade totat ihop en novell, som därefter bearbetades till ett filmmanus, vilket resulterade i filmen "Und wer küsst mich", på svenska "Och vem kysser mig ?", som dock aldrig visades i Sverige. Den tyska filmen hade premiär år 1933 och kom sedan i sin tur att inspirera till den engelska filmen "Paradise for two", som kom år 1937. Än mer egendomligt är att den engelska versionen i brittiska källor påstås bygga på en orginalidé av den kände tyske filmförfattaren Robert Liebmann och den engelske författaren Arthur Macrae. Hur som. Svensk Filmindustri köpte rätten till att spela in båda dessa filmer, varför det blev fritt fram för Weyler Hildebrand och Torsten Lundqvist att knycka idéer och motiv från dem båda, dock mest från den engelska versionen.

Så kunde det gå till att göra film på den här tiden och historien har säkert upprepat sig åtskilliga gånger fram till våra dagar. Även om man nu har lättare att upptäcka ett direkt plagiat.

Ulf Kjellström har dels skrivit en bok om Thor Modéen, "Strålande tider, härliga tider" (1996) samt en bok om Åke Söderblom "Åke", som utkom hösten år 2002.

Han har också samlat material till två CD-plattor, en med Thor Modéens roligaste inspelningar samt en dito med Åke Söderbloms.

Ulf säljer boken om Åke privat för 125 kronor. CD-plattorna kostar 65 kr styck. Adress: Ulf Kjellström, Svolderv. 34,
168 53 Bromma. Tel. 08/87 22 70 alt. 0708/32 68 63.